Vi som gillar hästar

Det var länge sedan jag skrev....

2012-01-25T10:41:00.000+01:00

Ibland går tiden för fort och inget blir varken skrivet eller gjort...

Nu är det januari 2012 och snön har äntligen kommit. Tja, äntligen och äntligen...men förra vintern ännu färskt i minne så räcker denna lilla snö mer än väl. Det är i alla fall mycket trevligare för både människor och djur när man slipper att klafsa runt i lera till knäna.

Efter en tappad sko och ett svullet framben fick Freddan sin lilla vintervila. Det verkar dock som om han redan är rätt uttråkad. Han vill verkligen ha något att göra även om det bara är en kortare ridtur.

Från och med imorgon sätter vi igång igen där vi slutade med att träna galoppfattningar. (Ibland gick de som en dans ibland var de rent åt h-e.)

Nu kommer vår duktiga tränare nästa torsdag och då hoppas jag de sitter någorlunda. Så vi kan komma vidare till väsentligheterna någon evig gång.

Då var träningen igång igen...

2011-07-13T12:49:00.001+02:00

Dags att bli av med magfläsket både på djur och människa.

Nu har vi varit hyperaktiva i fyra dagar. Förvisso krävdes det både nosgrimma och snokrem på riddjuret samt sporrar och spö på matten...arg som ett bi var Freddan i första början när han insåg att semestern var över för denna gång. Fast han fogade sig rätt snabbt. "Han är ju ändå en snäll gosse och vi älskar honom som han är".

2 juli 2011

2011-07-04T11:55:00.000+02:00

lite streching känns bra

men nu vill jag tillbaka till hagen igen

2011-06-28T09:12:00.001+02:00

...och så äter vi lite till

Lova Loppekropp väntar på att få gå på promenad

Det är ganska svårt att fota från hästryggen

Nya hörnan i vår trädgård
Välkomen tillbaka solen!

Hutlöst dyra veterinärer

2011-06-23T10:29:00.001+02:00

Som vanligt denna tid varje år har Freddan fått sin vaccination. Nu tänkte jag vara sparsam och anlita en veterinär här i byn...då skulle det väl inte kosta skjortan i körersättning i alla fall.... TRODDE JAG!!

NOTAN SLUTADE PÅ 785:-!!! Och då var det bara för hästinfluensavaccinet! (Stelkramp ges bara vartannat år.) Mutter!

Till råga på allt blev jag erbjuden att teckna ett avtal med veterinärstationen à 500:-/år för att säkra att jag får veterinärvård i tid ifall jag skulle behöva det.....och givetvis skulle det innebära något lägre pris på t ex vaccinationer. 20% mindre skulle det tydligen bli....undras just varför jag betalar min hästförsäkring.....

Snacka om att vi hästägare blir skinnade! För att vi nu har valt att ha häst så är vi väl inte gjorda av pengar för det!

Hästsommar

2011-06-23T10:09:00.000+02:00

Nu är alla somriga förberedelser klara och Freddan och hans kompisar går ute dygnet runt. De verkar nöjda och belåtna men det är ju alltid lite problem med flugor och annat otyg som gör att livet inte är helt friktionsfritt för hästarna på betet. Jag har prövat några olika flugmedel men inte riktigt hittat något som hjälper till 100%. Ett bra tips som jag fick var att droppa citron i manen och på svansroten. Det hjälpte faktiskt endel. Vitlökspulver kan också underlätta och göra hästen lite mindre smaklig för de flygande odjuren. Men då måste det blandas i lite kraftfoder. Nu har jag beställt något som heter "UltraShield" som jag har använt tidigare. Det ger mycket bra skydd i ca 1 - 2 veckor per applikationstillfälle.

Funderingar

2011-05-30T09:25:00.000+02:00

Nu är det äntligen sommar och varmt. Hästarna har varit på bete sedan i slutet av april. Vi tar, än så länge, upp dem varje kväll. Freddan har fått ny sadel som han trivs bättre med. Den gamla dressyrsadeln som blev för trång med tiden. Han har också fått ny typ av skor som han också verkar trivas alldeles förträffligt med.

Yippie NU ÄR DET VÅR!

2011-04-27T12:03:00.000+02:00

Nu är det väl ändå snart vår?!?!?!

2011-03-01T09:54:00.003+01:00

Och nu har vi kommit igång. Både matte och häst behöver banta ner sig några kilo.

När ska snön och isen försvinna???

2011-02-02T07:42:00.000+01:00

Igår var vi ute och kollade läget, hästen och jag. Det var halt...rent av snorhalt! Mycket av snön som tidigare har blockerat vägen till ridhuset är i alla fall borta. Det är nog tid att så sakterliga komma igång efter vintervilan.

Länk till boken "Hästtankar" av Elisabet Löffler Fyhr

2011-01-13T09:58:00.003+01:00

http://www.kapitel1.se/elisabet-loffler-fyhr/hasttankar

Snö snö och ännu mera snö

2010-12-21T10:11:00.000+01:00

Till minne av Molly

2010-10-05T10:55:00.000+02:00

Molly

Molly har varit med oss sedan januari 1995. Hon dog lugnt och stilla hemma i sin korg idag, 5/10 kl 08.25. Molly blev 15 år och 10 månader.

Vårt kommande teaterprogram i Scenare i Hörby

2010-09-29T16:53:00.001+02:00

Dressyrlektion

2010-09-24T10:34:00.000+02:00

Jaha, då har vi placerat oss på "skolbänken". Pållen och jag. Ambitionen har väl funnits där en längre tid men nu har det skett.
Farväl till den ridande hösäcken och välkommen till att rida med schvung och stil!

Förvisso verkade det som om instruktören redan efter första passet slet sitt hår i förtvivlan och frustration över detta opolerade ekipage. Jag höll ju inte ens tyglarna rätt. Och Freddan blev mäkta förtörnad över att hans bett spändes upp och att käkremmen drogs åt. Nåja, efter ett par minuter var han rätt ok med det. Han är väldigt snäll i själ och hjärta.
Sedan skulle vi trava så det såg snyggt ut. Och jävlar vad vi travade. I alla fall han. Jag for upp och ner som en guttaperkaboll. Min stackars bakdel har ännu inte hämtat sig från den chocken.

Nåväl, detta är nog så nyttigt och välbehövt och fram på vårkanten 2011 kanske till och med jag kan hålla styr på både häst och tyglar och göra en sådan där tjusig tvärning tvärs över hela diagonalen.

Egentligen borde man ta sig en ridtur.....

2010-07-20T17:22:00.000+02:00

Fast djuret trivs så bra på sitt bete så jag har inte hjärta att ta honom därifrån. Han får ranta runt i några dagar till och bara vara häst.

Sommar och varmt

2010-07-16T09:58:00.003+02:00

Ibland tar det tid med nya inlägg....sist jag skrev var det vinter och snö.

Men nu är det sommar med besked och Freddan är på bete. Förr i tiden släpptes alla hästar på bete oavsett ålder. Nu för tiden verkar det finnas delade meningar om huruvida äldre hästar verkligen ska gå på bete. Jag vill gärna ha åsikter för jag vet "banne mej" inte vilket som är bäst för hästen.

Löshoppning - hur kul som helst - även om man är en "gammal" häst

2010-02-18T16:24:00.002+01:00

Idag har vi löshoppat. Freddan for runt som en stolle. Han bara älskar att hoppa! Med tanke på att han är aningen rundmagad efter vintervilan så gjorde han rätt bra ifrån sig i alla fall....ja, ja han hoppade ca tio rundor innan han blev trött, det lilla livet. Glad och nöjd blev han i alla fall.

Tid för fällning

2010-02-15T06:45:00.005+01:00

Min häst är en avfälling. I den bemärkelsen att hans päls inte sitter kvar på honom själv längre. Den befinner sig i drivor överallt där den egentligen inte alls ska vara.
Som om det inte var nog med all snö!
Nej då, denne, i vanliga fall, sagohäst liknande skimmel ha blivit till en nedskräpningsfaktor av stora mått.

Jag borstar och borstar och borstar.... och han fäller och fäller och fäller.....

Är det någon som känner igen sig??? Och kanske har något tips?

Ja, han är klippt. Ja, han får B-vitamin.

Kan man kanske slå in honom i gladpack???

He, he skämt åsido.

Vad jag längtar till vår och sommar!

Barn och hästar

2010-01-06T19:05:00.000+01:00

De allra flesta hästar tycker mycket om barn oavsett vad "förståsigpåarna" säger om det. Givetvis måste man alltid vara försiktig. Bilden här bredvid i tagen sommaren 09och pojken på bilden är vårt äldsta barnbarn. Han är lite rädd men samtidigt väldigt nyfiken på hästarna. Mulen tillhör en fyraårig valack som ansågs rätt stökig. Nåväl, stökig eller inte stökig så visade han allra största försiktighet så fort barnbarnen var med i hagen.
Vår egen Fredda brukar ivrigt och glupskt sätta i sig de morötter och annat godis som bjuds från vuxenhänder. När det är barnahänder som sträcker fram samma godsaker är han märkbart mycket försiktigare. Samma sak gäller ridningen. Han är oerhört försiktig och hänsynsfull mot de små.

Hästmänniska till varje pris

2010-01-06T14:52:00.001+01:00

Sedan barnsben har hästarna och jag varit oskiljaktiga kompanjoner. Många är de hästar som varit hos mig för kortare eller längre tid. Pancho Vila, Sirocco, Lady Smith, Aero Smith, Andante, Lenin, Minerva, Ninja, Zack och Fred Astaire ligger mig varmast om hjärtat eftersom de var och är mina egna hästar. Som beridare och utbildare har jag dessutom haft hand om ytterligare minst ett hundratal.Jag har alltid tyckt bäst om de som i mänskliga ögon varit de besvärligaste. De är nämligen de som blir de allra bästa och trognaste kompanjonerna när man efter mycket om och men vunnit deras respekt. Nu är jag 50+ och trodde, (inbillade mig), att jag var färdig med hästeriet för tid och evighet tills för ca 1 1/2 år sedan. Då kommer min make med ett helt osannoligt förslag. Han vill köpa hästen Fred Astaire.....Make och häst har nämligen lärt känna varandra under ett medeltida teaterspel. De blev, och är, sådana kompisar att när maken fick veta att hästen var till salu var det bara att dra på sig ridkläderna igen. Sanningen att säga så var jag väl inte direkt nödbedd när det väl kom till kritan.

Freddan är en härlig individ som det har tagit ett bra tag att komma in på livet. Han har varit om lite av varje i sitt liv har vi förstått. Han var inte beredd att bara acceptera mattes och husses ledarskap utan nogsamma tester. Som unghästutbildare har jag nästan aldrig haft några som helst problem att få en häst att acceptera mig som ledare. Det brukade ta som högst några timmar på tu man hand med unghästen i fråga. Vad gäller Freddan så kvarstår ledarskapsfrågan ännu olöst i en del situationer efter dryga 1 1/2 år. Till exempel idag var vi ute och traskade runt i snödrivorna tillsammans med ytterligare en häst. Den andra hästen är tre år och Freddan skulle ju föregå med gott exempel....unghästen traskar på snällt och väluppfostrat...men Freddan...ja, han uppför sig som om han aldrig varit ute förr. Hoppar och far och är allmänt stökig.

Från fälttävlan till klassisk dressyr

2010-01-06T14:37:00.000+01:00

Från att i min ungdom varit allra mest intresserad av fälttävlan har nu försiktigheten slagit till på alla fronter. Jag har så sakteliga börjat tillskansa mig mer ingående kunskaper om klassisk dressyr. Det är inte det allra enklaste, vill jag tillägga.
Min make, som vid 58 års ålder blivit "med häst" för första gången i livet, är min allra ivrigaste supporter. Han befinner sig tålmodigt på ridbanan och observerar och hjälper till.

Vår häst heter Fred Astaire. Freddan, till vardags. Han är en stor och reslig hannoveranare på 19 år. Han har levt med oss i drygt 1 1/2 år nu. Eftersom han är en tålmodig och mycket duktig läromästare har vi nu kommit därhän att det rent av skulle vara möjligt att visa upp oss i någon mindre klubbtävling.
Vi försöker i mesta möjliga mån att träna minst fem dagar i veckan för att kunna nå just det målet.
Freddan själv är mycket välskolad och gör de allra flesta rörelser ur de högre skolorna med lätthet.

Matte är väl inte fullt lika välskolad men jobbar idogt på att hinna ikapp.
Husse, å sin sida, hade ridit 2 gånger innan Freddan kom in i vårt liv. Han har lyckats att lära sig att rida lätt i traven. Det har blivit en och annan galopp men än så länge är inte balansen den bästa så det får vänta ett tag till.